london kaffe regn

onsdag. dagen i en båt utan åror. jag vill bara skrika HALT och stanna upp allt men allt bara kommer ifatt mig allt blir suddigt etcetc. allt skolarbete jag har att göra slår seriöst mig i längden när man lägger allt på hög, vilket jag har gjort omkring ett år nu. arton är tamejfan det nya sextifem, känner mig som hundra och pension hade vart skönt, livet sliter på oss unga och hur som haver kan jag ju likagärna gräva ner mig under mina fyra täcken för utan fritt spotify har jag inget inget alls. vad hände med autonomin? iallafalle ska jag plugga psykologi nu, det är något jag är bra på, speciellt när det kommer till att psykoanalysera mig själv, jag vet nästan exakt varför jag är som jag är. fast innan jag sätter igång ska jag ringa och skälla på transportstyrelsen, be de polska hantverkare på andra sidan gatan dra åt helvete och be grannen att få käft på sin unge som skriker om den har roligt, som skriker om den är ledsen, som skriker när den är hungirg, som skriker när den sover osvosv. och det är inte vanliga skrik, det är hjälp jag blir rånmördad och  jag tittar på the ring tv scenen-samtidigt-skrik. bittert